Jag är inte den hon tror att jag är; alltså någon helt annan än jag vet om
Jag skrev tillbaka:
"Du blandar ihop egna emotioner med mina, du gissar och det är farligt. Vänj dig vid att det INTE ÄR FEL PÅ MIG. Det var därför jag gjorde utr på St Göran."
Minns hur all min kraft dog i slutet av min barndom; då jag levde på andra sidan -första identitetsbilden av självet; genom blockeringen. Gick djupt ner i min känslomässiga urstruktur för ca två månader sen, och återupplevde den solida "tyngden" i kraftlösheten; genom att börja "TÄNKA" mig ner i det personliga "kristuslidandet". Hon öppnade dörren till mitt rum och berättade "från helt fel sida" om någon tjej som hade lagts i bälte.. jag upplevde "lidandet" och frågade varför jag skulle vara intresserad.. hon sa att det var för att jag skulle få bekräftelse (hus 5)...
Hon har nu 10 minuter senare inte smsat tillbaka, inte på de tidigare smsen heller.
