Kväll
"Kära ANNA SARA du måste nu försöka behålla LUGNET. sluta analysera bara vara. TA Några tim i taget"
Vad vill hon? Hon försöker ständigt "hjälpa" en outgrundlig skada som inte finns där. Jag hade inte ens sagt något eller något.
Stämningen på psyket är obehaglig; mår även dåligt hemma.. känns som jag skriver detta för någon annan, blev lite uppmärksam där.. så..
Kan inte på djupet förstå hennes "synvinkel"; exaklt vad hon GÖR. Hon blev väl ställd nu när jag konfronterade henne i ett sms tillbaka och frågade vad hon ville; frågade vad hon syftde på och sa att jag ville bli lämnad ifred. Hon kommer väl säga att jag är aggressiv. Smsar tillbaka...
Precis innan jag skickade skrev hon:
"Jag menade att du satt du ville skiva ut dig idag. Då gäller det att stå ut i trisetessen. Det var bara tänkt som en uppmuntran. Missförstår vi varann alltid."
Jag skrev två:
"Du agerar som om du visste vad som hände inom mig. Vad har du för behov egentligen. TA HAND OM DITT EGET LIV ISTÄLLET, men du kanske bara försöker leva andras?"
Och;
"Ja det verkar så. Du ser en defekt som inte finns där. Hjälpen är ofta inte det du tror att du är".
Det känns som om hon har ett tvångsmässigt behov av att psykologisera; vilket innebär att hon blandar ihop hennes egna emotioner med andras (mina oftast); för att uppnå "relationen". Hon själv vill ha hjälp -med att förstå vad hon har för problem; allting är dvs. helt illusoriskt.
Men hur vi löser det är mycket svårare; hon behöver vänja sig vid att det inte är ett fel på mig -och detta måste "uppnås" i en förklaring av hela sanningsbilden, vilket befriar mig från det meningslösa dramat, och jag kan skapa ett nytt.
