Om mitt omtalade "tillstånd"
Tänkte ev. maila St Göran detta senare.. skrev det mest i uttråkning som en provokation, men jag är helt seriös med betydelsen.. Jag kände mig lite arrogant eftersom jag körts med en hel del i de senate sammanhangen hemma och i samhället -jag har blivit klassad och bortstött som något annat, syftat på det avvikande, eller det som behöver "behandlas" -människor har alltså invaderat mig i en barnslig intention om att vinna något från mig eftersom mitt uttryck varit ovanligt, men de har varit OÄRLIGA och flummiga och bara velat testa REAKTIONER i sitt inadekvata SÖKANDE.
Skrev på ett papper för typ 15 minuter sen:
Jag vet redan mina "diagnoser" -det är ett språk.
Halvautism i kombination med överjagets androgyna öppna förståelse i en manodepressiv APATI.
Jag ser strukturerna i KAOSET, och studerar mig själv -jag är alltså INGENTING eftersom jag hela tiden FÖRSTÅR, oich skyller på en outgrundlig aspekt; mitt eget mysterium: JAG VET INTE, och det är mitt ansvar (...?)
(Jag har ingen som helst förståelse för mig själv.)
Jag ser allting i en konkret holism, och tål inte generaliseringar, eftersom det inte stödjer min identitet/sammanhang. (Men jag ACCEPTERTAR alltid detta, eftersom jag är naiv och inte naiv på samma gång.)
Mitt mentala "behavior" 'är autistisk i kombination med min vidöppna meditation. Jag är "automatisk" eftersom jag är APATISK, uttryckt i en kronisk depressiv objektiv maniskhet -eftersom jag har en stor överlevnadsdrift (ger inte upp) -och är intresserad av SANNINGEN. Min styrka är min svaghet och vice versa.
Det "autistiska" ligger UTANFÖR mig; det är FÖRSVARANDET på upplevelsen av att OMVÄRLDEN inte förstår ens BEHOV -vilket skapar ALIENERING; behoven blir alltså "bortom" och i "framtiden" -någon helt annan stans, vilket skapar sorgen; där den mentala känsloaktiviten ANSAMLAS.
Min energi är ett ADHD-uttryck, vilket döljs och elimineras genom mitt EXTREMA närvaro-långtidsminne.
Jag kan inte koncentrera mig på en person i närvaro av henne/honom, eftersom jag har DISTANS (avstånd!), och fokuserar på "ALLA" samtidigt, min Asperger är alltså omvänd och specifik -jag har en MENTAL ALINERING.
Jag kodas som "Asperger" när jag missuppfattas för att inte hänga med /förstå spelet -men detta är en medveten MORAL: jag är NATURLIG -och- värderar detaljerna utifrån den "konkreta holismen". Utgår från GRUPPEN.
Sett "utanpå" -som den jag i relationsBILDEN verkligen är, lider jag av en posttraumatisk depression, som uttrycker sina mentala emotionella former i extremer.
Skrev på ett papper för typ 15 minuter sen:
Jag vet redan mina "diagnoser" -det är ett språk.
Halvautism i kombination med överjagets androgyna öppna förståelse i en manodepressiv APATI.
Jag ser strukturerna i KAOSET, och studerar mig själv -jag är alltså INGENTING eftersom jag hela tiden FÖRSTÅR, oich skyller på en outgrundlig aspekt; mitt eget mysterium: JAG VET INTE, och det är mitt ansvar (...?)
(Jag har ingen som helst förståelse för mig själv.)
Jag ser allting i en konkret holism, och tål inte generaliseringar, eftersom det inte stödjer min identitet/sammanhang. (Men jag ACCEPTERTAR alltid detta, eftersom jag är naiv och inte naiv på samma gång.)
Mitt mentala "behavior" 'är autistisk i kombination med min vidöppna meditation. Jag är "automatisk" eftersom jag är APATISK, uttryckt i en kronisk depressiv objektiv maniskhet -eftersom jag har en stor överlevnadsdrift (ger inte upp) -och är intresserad av SANNINGEN. Min styrka är min svaghet och vice versa.
Det "autistiska" ligger UTANFÖR mig; det är FÖRSVARANDET på upplevelsen av att OMVÄRLDEN inte förstår ens BEHOV -vilket skapar ALIENERING; behoven blir alltså "bortom" och i "framtiden" -någon helt annan stans, vilket skapar sorgen; där den mentala känsloaktiviten ANSAMLAS.
Min energi är ett ADHD-uttryck, vilket döljs och elimineras genom mitt EXTREMA närvaro-långtidsminne.
Jag kan inte koncentrera mig på en person i närvaro av henne/honom, eftersom jag har DISTANS (avstånd!), och fokuserar på "ALLA" samtidigt, min Asperger är alltså omvänd och specifik -jag har en MENTAL ALINERING.
Jag kodas som "Asperger" när jag missuppfattas för att inte hänga med /förstå spelet -men detta är en medveten MORAL: jag är NATURLIG -och- värderar detaljerna utifrån den "konkreta holismen". Utgår från GRUPPEN.
Sett "utanpå" -som den jag i relationsBILDEN verkligen är, lider jag av en posttraumatisk depression, som uttrycker sina mentala emotionella former i extremer.
Kommentarer
Trackback
