Fysisk självdisciplin
Förut brukade jag gilla att testa olika program för fysisk rening, osv -och tycka att processen var kul.
Tänkte börja med RÅ MAT; vilket sägs RENA systemet bra. Plus massor av te. Tror inte mjölkprodukter är bra för mig. Idag har jag ätit drygt 2000 kcal, vilket behåller den vikt som är... Mår dåligt och vill uppleva MENING; genom rådriften: överlevnad -i brist på vilja att leva; eftersom jag ser mig själv som ovärdig, och beter mig som om jag vore genom att äta och inte ta tag i mig..
Men detta känns bättre.. Typ råsallad och morötter, en del frukt, inkl. ägg och råbiff, plus fisk, makrill, t.ex.
Det går
..inte att få någon kontakt med Hanna.
Hon har väl samma ursprungliga depression som jag. Mamma går på vad jag än säger, och pratar om att jag måste ha en utbildning för att få ett jobb som vuxen. Det är inte livet jag vill leva. Jag har en inre KRIS pga. av hur världen ser ut i sin andliga desillusion och rädsla för försoning och det avancerade. Sorgen är extremt stor. Enda vägen är att man SJÄLV idag blir ett av de nya språkrören från Gud.. Jag ser bara en enda stor grå zon... har ingen aning om vad jag ska göra.. känner mig "sjuk" i min nedtyngdhet och brist på intellektuell genuinitet i den praktiska/fysiska gemenskapen.
Här (i familjen) kan jag i alla fall inte vara kvar. Lösningen känns som att börja med syra/svamp och börja "återhämta" mig; bryta mig loss och lösa upp mina uppväxtbetingande blockeringar/vända på villkoren och börja bearbeta materialet. Man håller sig kvar vi djävulens port just eftersom det är där döden är som störst; vilket är den enda möjligheten till att man återskapar sig, genom undertryckandets smärta. Men människor kan leva så i hela liv; något kommer alltid kväva ens livstörst när man inte förnyar sig.
Pappa kom nu upp med ett brev från Skattemyndigheten; ska skicka in det till Soc. Men ska få pengar från Försäkrningskassan.
Det finns ingenting som jag inte "är med på"; det är därför det känns så absurt när andra människor från samhället t.ex. kritiserar mig som ovetande eller förvirrad -jag vet precis vad det handlar om i mina udda uttryck; jag vill leva ett ANNAT LIV.
Hon har väl samma ursprungliga depression som jag. Mamma går på vad jag än säger, och pratar om att jag måste ha en utbildning för att få ett jobb som vuxen. Det är inte livet jag vill leva. Jag har en inre KRIS pga. av hur världen ser ut i sin andliga desillusion och rädsla för försoning och det avancerade. Sorgen är extremt stor. Enda vägen är att man SJÄLV idag blir ett av de nya språkrören från Gud.. Jag ser bara en enda stor grå zon... har ingen aning om vad jag ska göra.. känner mig "sjuk" i min nedtyngdhet och brist på intellektuell genuinitet i den praktiska/fysiska gemenskapen.
Här (i familjen) kan jag i alla fall inte vara kvar. Lösningen känns som att börja med syra/svamp och börja "återhämta" mig; bryta mig loss och lösa upp mina uppväxtbetingande blockeringar/vända på villkoren och börja bearbeta materialet. Man håller sig kvar vi djävulens port just eftersom det är där döden är som störst; vilket är den enda möjligheten till att man återskapar sig, genom undertryckandets smärta. Men människor kan leva så i hela liv; något kommer alltid kväva ens livstörst när man inte förnyar sig.
Pappa kom nu upp med ett brev från Skattemyndigheten; ska skicka in det till Soc. Men ska få pengar från Försäkrningskassan.
Det finns ingenting som jag inte "är med på"; det är därför det känns så absurt när andra människor från samhället t.ex. kritiserar mig som ovetande eller förvirrad -jag vet precis vad det handlar om i mina udda uttryck; jag vill leva ett ANNAT LIV.
Hjärnans information
Jag borde egentligen börja meditera varje dag -borde låna en zenbok eller något. Men detta kommer först bara gå efter att jag flyttat hemifrån. Då har jag tid också.
Upprepar
JAG MÅSTE BORT FRÅN FAMILJE-DRAMAT OCH DESS RESULTAT I EXISTENSVILLKOR.
Andas min egen luft, söka mina egna mål och kreativa idéer....... som så länge legat dolda.
Andas min egen luft, söka mina egna mål och kreativa idéer....... som så länge legat dolda.
Dangerous hands
mold 1 (m
ld)1. A hollow form or matrix for shaping a fluid or plastic substance. 2. A frame or model around or on which something is formed or shaped. 3. Something that is made in or shaped on a mold. 4. The shape or pattern of a mold. 5. General shape or form: the oval mold of her face. 6. Distinctive character or type: a leader in the mold of her predecessors. 7. A fixed or restrictive pattern or form: a method of scientific investigation that broke the mold and led to a new discovery. 8. Architecture See molding. v. mold·ed, mold·ing, molds v.tr. 1. To shape in or on a mold. 2. a. To form into a particular shape; give shape to. b. To guide or determine the growth or development of; influence: a teacher who helps to mold the minds of his students. 3. To fit closely by following the contours of. 4. To make a mold of or from (molten metal, for example) before casting. 5. To ornament with moldings.
Sabian, igen
VIRGO 11
A BOY MOLDED IN HIS MOTHER'S ASPIRATIONS FOR HIM
A BOY MOLDED IN HIS MOTHER'S ASPIRATIONS FOR HIM
There's a sense of having to live up to the expectations of others. Sometimes it's fine to be molded by our parents, but often this is not a true reflection of our own creative potential. The 'mother' often misses the point of the true potential of her offspring and may be projecting her own unlived life. Feelings of being directed and protected on one's journey or being shaped against one's free will. Plastic, or emotional, surgery. Parents as patterns. The Caution: Remaining tied to the apron strings. Conforming to social expectations. |
(Tänkte på allt det som händer nu, och alternerande i medvetandet mellan tillflykten och nystarten i och med den egna lägenheten, samt det andra alternativet; behandlingshemmet som mamma liksom med förra årets skola, "hämtade"/föreslog, ledde mig till..)
Okej...........
Jag är..
"rädd" (snarare OROLIG) för att människor tänker om mig att jag "är psykiskt sjuk".. Det känns hotfullt, de censurerar bort det intelligenta försvarandet av vakenheten, och kränker mig. Det stämmer faktiskt inte. Känner mig mer och mer osäker över den bild jag mejslat fram i min vårdslöshet.
Meningsfulla synkroniciteter att begrunda djupare
Allting hänger ihop -med syfte att LEDA oss någonstans.
Senaste tidens synkroniciteter (egentligen är varende händelse och möte det; man kan höra alla signs runtomsig..):
1. Den döva killen på psyket visade sig ha brukat LSD -precis som med en 3. viss annan person.. 2. Marcus visade mig psykadelisk musik, jag fick en skiva av honom (samt fick låna en lägenhet 4. [där jag planerat ägna mig åt andlighet; lugn frizon och lsdexperimenterande])
Den döva killen hade en Gudstro 5. och hade negativa åsikter om medicin 6. , ville ev. bli advokat och hjälpa dem som råkat illa ut i psykvården...
Hörde ett samtal på tåget till Västerås igår om att jaget inte finns... 7. (=min Neptunustransit)
8. Såg Oliver (tror jag) när jag spontant tittade åt sidan påväg av från tåget i Uppsala i dag.. (mer Neptunus)
Läser just nu boken "Visionen" som jag lånade på biblioteket i onsdags spontant. Det var där min vakenhet aktiverades -jag bad för någon timma sen till Gud om tecken... läste sedan ett kaptiel som rör detta...
Köpte boken "Bergsprängarens dotter" på Centralen igår av spontanitet i min uttråkning; handlar om en tjej som haft en svårt problematisk barndom med psyk involverat, vilken var svår att komma ur.. Detta påminner mig om att jag lever i en manodepressiv apati, distanserad över de chocker jag uttsats för -jag har lungt accepterat situiationen, men inuti upplever jag stor passiv frustration/meningslöshet och dov smärta...
Läkaren på St Göran igår sa att jag skulle bo på psyket framtills att jag fått lägenhet, för att få fysisk distans till mamma bl.a. Är nu hemma idag men tänkte på detta förra helgen och sa det till de i hemmet.. att jag inte bor här, vilket ger mig ett konflikthelvete.. och jag börjar mer och mer "inse"/uppleva konstant -att det alltid "är"/kommer vara, så..
Andra mer telepatiska sammanträffanden, med telefon och liknande -har inträffat. Mikael ringde mig när jag anlände till biblioteket och frågade om "våldtäkten på psyk".. vi skulle prata nästa vecka. Mindes att Adam flyttat till Uppsala när jag åkte igenom där idag. Mamma tog sedan en omväg för att visa mig Lenagården i sin uttråkning; jag tilltalades psykiskt av stället, och erinrade mig om filmen Girl Interrupted som jag såg för en vecka sen knappt på avdelningen. Åker dit imorgon igen...
Senaste tidens synkroniciteter (egentligen är varende händelse och möte det; man kan höra alla signs runtomsig..):
1. Den döva killen på psyket visade sig ha brukat LSD -precis som med en 3. viss annan person.. 2. Marcus visade mig psykadelisk musik, jag fick en skiva av honom (samt fick låna en lägenhet 4. [där jag planerat ägna mig åt andlighet; lugn frizon och lsdexperimenterande])
Den döva killen hade en Gudstro 5. och hade negativa åsikter om medicin 6. , ville ev. bli advokat och hjälpa dem som råkat illa ut i psykvården...
Hörde ett samtal på tåget till Västerås igår om att jaget inte finns... 7. (=min Neptunustransit)
8. Såg Oliver (tror jag) när jag spontant tittade åt sidan påväg av från tåget i Uppsala i dag.. (mer Neptunus)
Läser just nu boken "Visionen" som jag lånade på biblioteket i onsdags spontant. Det var där min vakenhet aktiverades -jag bad för någon timma sen till Gud om tecken... läste sedan ett kaptiel som rör detta...
Köpte boken "Bergsprängarens dotter" på Centralen igår av spontanitet i min uttråkning; handlar om en tjej som haft en svårt problematisk barndom med psyk involverat, vilken var svår att komma ur.. Detta påminner mig om att jag lever i en manodepressiv apati, distanserad över de chocker jag uttsats för -jag har lungt accepterat situiationen, men inuti upplever jag stor passiv frustration/meningslöshet och dov smärta...
Läkaren på St Göran igår sa att jag skulle bo på psyket framtills att jag fått lägenhet, för att få fysisk distans till mamma bl.a. Är nu hemma idag men tänkte på detta förra helgen och sa det till de i hemmet.. att jag inte bor här, vilket ger mig ett konflikthelvete.. och jag börjar mer och mer "inse"/uppleva konstant -att det alltid "är"/kommer vara, så..
Andra mer telepatiska sammanträffanden, med telefon och liknande -har inträffat. Mikael ringde mig när jag anlände till biblioteket och frågade om "våldtäkten på psyk".. vi skulle prata nästa vecka. Mindes att Adam flyttat till Uppsala när jag åkte igenom där idag. Mamma tog sedan en omväg för att visa mig Lenagården i sin uttråkning; jag tilltalades psykiskt av stället, och erinrade mig om filmen Girl Interrupted som jag såg för en vecka sen knappt på avdelningen. Åker dit imorgon igen...
Svaret:
Är att jag HELA TIDEN måste vara KLAR och MEDVETEN om min INTENTION i min INTELLEKTUELLA extrahering och profilproduktion...
Inte "mystiskt" evolverande i en råa gamla tron/helhetsnärvarobudskapets slumpmässiga process.
JAG MÅSTE ALLTSÅ FÖRSTÅ DEN ANDLIGA NÄRVARON; för att inte känna mig "ensam" -jag ska TALA till livet, med ett SKÄL -till förbättring och renhet.
Allt detta är djupt viktigt. Jag ska ANVÄNDA min INTUTION; och därmed få kontakt med livets mystik -vilket leder till förståelsekunskap om healandet.
Det finns en mening med allting -att uppleva den; evolution -preciserat/allting.
Man måste TA ANSVAR för alla svar man ger ut -allting leder till ett svar från det kontaktade. Ska inte vara förvirrad, för det är jag egentligen inte.
Intressant
..är att analysera och förstå VAR min PLANERING uttrycker sig; och vad detta är... Misstänker själva VILLKOREN; som överjagets dualistiska "form" utanför sig själv -sökandet efter gud/traumatiseringen av trovärdigheten i den inre auktoriteten -självets helhet och transformationspotenential. Men först måste man bryta igenom; förstå en kod -genom villkoren. Då uppstår transformationen. Att våga släppa greppet, och det resultat som lovas naturligt.
Någonting vill jag, men motivet är svårtytt och kanske är det så det ska vara. Eller inte. Typiskt sig själv; alla möjligheter inriktat ensidigt med ett KRAV: kärleken? Närmar mig gåtan nu tror jag..
Det jag behöver göra är att konfrontera det omkringstående kravet på val och handling; "skolans utlärningsprocesser" -och GÅ IN i detta överläggande -begripa TEMAT, och få mer inflytande över resultatskapandet. Fråga mera, kan man säga. Men samtidigt förstå Gud, och att man själv är livet i ett -och respektera strukturernas sanning; det Gud ville -ens eget mystiska kall.......
(Gud hjälp mig att NÅ in i livet igen. Kontakta mig med koncisa budskap så jag åter kan KÄNNA den eviga synrkoniceringsapparaturen i spontant utvecklande.)
Bantingsprojektet
DET GÅR INTE ATT LEVA HÄR "HEMMA". Varför upprepar jag dramat till trots. För att inse att jag känner mig helt dum i huvudet och känslomässigt irrelevant och utan stil tillslut?
Bävar för att inte kunna befria mig med hela min själ från detta..
Angående viktnedgång ser det ut att bli kenpigt i denna miljö, eftersom jag blir just irrelevant och dött trygghetssökande i fysiska ritualer. Har dock gått ner knappt ett kg nu tror jag. PROMENADER är mycket bra.. men fan vad jag mår dåligt.. kanske den nödvändiga konfrontationen på något sätt. (Borde dokumentera mitt vardagsliv mer, kanske ser jag dramats struktur senare. Men jag är så van; och samtidigt ser jag sanningen och blir rigid och envist distansrad -det osynliga ligger där i. Hm..)
Satt och ältade-käftade med mamma på en extremt primitiv nonsensnivå där bara icke-ömsesidigheten i naturlig-åsikt bekräftas för att förstå sin "relation". Pappas sarkastiska avstända aggressiva natur blottade sig nu ikväll.. samtidigt tror man emellanåt att han är superkänsligt förstående och att man älskar honom.. Närmare sanningen: Jag älskar snarare; formulan och budskapets liv. Just det behöver förstås mer, och tas ansvar för.. en själv som den man inte vet om; själens rörelse.
Ska dricka mer te. Har druckit två stora koppar nyligen. Känns omöjligt men ändå inte; att analysera den psykiska mathungern; men känns för komplicerat. Var började denna födostation/minne? Överdrivenhet istället för tillväxt; antar jag -som reflektion på behov av större perspektiv och nya experiment; ett ständigt tillfredställande inom detta -excentrismens sökande efter balans. Vad krävs: involvering i det genuina; förståelse för livets fysik -tålamod (som redan finns där) över att man faktiskt överlever!
Bävar för att inte kunna befria mig med hela min själ från detta..
Angående viktnedgång ser det ut att bli kenpigt i denna miljö, eftersom jag blir just irrelevant och dött trygghetssökande i fysiska ritualer. Har dock gått ner knappt ett kg nu tror jag. PROMENADER är mycket bra.. men fan vad jag mår dåligt.. kanske den nödvändiga konfrontationen på något sätt. (Borde dokumentera mitt vardagsliv mer, kanske ser jag dramats struktur senare. Men jag är så van; och samtidigt ser jag sanningen och blir rigid och envist distansrad -det osynliga ligger där i. Hm..)
Satt och ältade-käftade med mamma på en extremt primitiv nonsensnivå där bara icke-ömsesidigheten i naturlig-åsikt bekräftas för att förstå sin "relation". Pappas sarkastiska avstända aggressiva natur blottade sig nu ikväll.. samtidigt tror man emellanåt att han är superkänsligt förstående och att man älskar honom.. Närmare sanningen: Jag älskar snarare; formulan och budskapets liv. Just det behöver förstås mer, och tas ansvar för.. en själv som den man inte vet om; själens rörelse.
Ska dricka mer te. Har druckit två stora koppar nyligen. Känns omöjligt men ändå inte; att analysera den psykiska mathungern; men känns för komplicerat. Var började denna födostation/minne? Överdrivenhet istället för tillväxt; antar jag -som reflektion på behov av större perspektiv och nya experiment; ett ständigt tillfredställande inom detta -excentrismens sökande efter balans. Vad krävs: involvering i det genuina; förståelse för livets fysik -tålamod (som redan finns där) över att man faktiskt överlever!
Behöver RADIKALA förändringar
Jag anar att jag behöver och söker att återuppta det arbetet jag slutade med förra vintern; dvs. det intensiva begrundandet i utmejsligen av de psykologiska STRUKTURERNA; mamma och pappas matrix, och dess uppväxtpåverkan på mig.. Exakt vad det är jag sysslar med; för att förstå vilket resultat det är jag skapar i min aktivitet.
Detta kan bli lite svårt nu när jag inte har min koncentration riktad mot "mig själv"; utan det som ligger utanför i öppenheten; det självklara; eftersom jag redan tänkt igenom allting och intutivt har alla lösningar.. LSD skulle kunna vara en katalysatorisk transcendental aktivitet som fogar samman informationsmängderna; jag vill verkligen bekanta mig med min hjärna.
Jag behöver i alla fall förstå budskapets ritual från mitt uppväxtdrama; men jag vet inte hur processen skulle se ut... Det finns ju trots allt en MENING med att jag drogats ner, vilket upplevs som mycket negativt, på hjärnan, osv, just nu. Kanske måste jag gå utöver, till den mening som finns HÄR... och förstå den plikt min själ sökt, men som jag i rädsla flyr tvångmässigt för att känna vanan..
Jag kommer kunna ta kontroll över mina existensiella tillvaro-villkor, och dess emotionella erbjudanden, när jag begriper min omkringstående egennatur, och dess helhetsutväg, s a s.
Detta kan bli lite svårt nu när jag inte har min koncentration riktad mot "mig själv"; utan det som ligger utanför i öppenheten; det självklara; eftersom jag redan tänkt igenom allting och intutivt har alla lösningar.. LSD skulle kunna vara en katalysatorisk transcendental aktivitet som fogar samman informationsmängderna; jag vill verkligen bekanta mig med min hjärna.
Jag behöver i alla fall förstå budskapets ritual från mitt uppväxtdrama; men jag vet inte hur processen skulle se ut... Det finns ju trots allt en MENING med att jag drogats ner, vilket upplevs som mycket negativt, på hjärnan, osv, just nu. Kanske måste jag gå utöver, till den mening som finns HÄR... och förstå den plikt min själ sökt, men som jag i rädsla flyr tvångmässigt för att känna vanan..
Jag kommer kunna ta kontroll över mina existensiella tillvaro-villkor, och dess emotionella erbjudanden, när jag begriper min omkringstående egennatur, och dess helhetsutväg, s a s.
Allting..
..betyder någonting.
Jag orkar inte längre. Vad symboliserar denna passiva lust till suicide; när jag till trots inte vill ta livet av mig, utan bara vara med om det för att bli av med det är är och inte är? Jag orkar faktiskt inte längre. Förstår inte riktigt.
Jag orkar inte längre. Vad symboliserar denna passiva lust till suicide; när jag till trots inte vill ta livet av mig, utan bara vara med om det för att bli av med det är är och inte är? Jag orkar faktiskt inte längre. Förstår inte riktigt.
Vad
..menar min fåfänga?
Varför?!
Varför?!
Vet inte var detta slutar
Eller BÖRJAR.
Jag hoppas jag ser en vändning, jag ber här till Gud att hjälpa mig. Jag har sökt...
Längtar efter att transcendera HJÄRNAN; jag har ultimat koll över den fragmenterade verkstaden och KAN skapa STORA RESULTAT; inom en framtid.... På något sätt lyckas jag.. Jag måste verkligen nu sammanfoga delarna genom att lösa upp det kvarvarande i molekyler.
Helvetetssensualism; en annan typ av värdemakt. Varför den är intressant vet jag inte, jag önskar jag kunde penetrera tomhetssmärtan mer och bli en MÄNNISKA igen; och börja mitt arbete igen. Jag vill så gärna FÖRSTÅ.
Detta är knappt en människoupplevelse, så ovärdigt, går på automatik, efter regelverket. Säger mig ingenting.
Jag hoppas jag ser en vändning, jag ber här till Gud att hjälpa mig. Jag har sökt...
Längtar efter att transcendera HJÄRNAN; jag har ultimat koll över den fragmenterade verkstaden och KAN skapa STORA RESULTAT; inom en framtid.... På något sätt lyckas jag.. Jag måste verkligen nu sammanfoga delarna genom att lösa upp det kvarvarande i molekyler.
Helvetetssensualism; en annan typ av värdemakt. Varför den är intressant vet jag inte, jag önskar jag kunde penetrera tomhetssmärtan mer och bli en MÄNNISKA igen; och börja mitt arbete igen. Jag vill så gärna FÖRSTÅ.
Detta är knappt en människoupplevelse, så ovärdigt, går på automatik, efter regelverket. Säger mig ingenting.
Begriper
Jag är en KONSTANT: förlåtande natur. Vet inte exakt VAD detta tjänar.
Idag..
Har den senaste tiden känt "influenser" från mängder av inspirationer -möjligheter att ta vägen, osv. Mitt upplösningsbehov. Har bestämt med David att testa svamp om ca tre veckor någonstans.
Åt ett normalt energiintag idag; det kan vara bra för förbränningen.. Antagligen är just kosten i sig betydande för det.. Ska börja äta råbiff mer ofta; på ekokött -och minska eller helt ta bort mjöljprodukterna.
Skulle vilja bli VÄN med Hanna och göra trevliga saker ihop med henne.. så att hon och även jag förstår att vi har upplevt problemen med mamma på samma sätt.. Är ambivalent angående hemmet och mamma.. formulerade tidigare idag ett behov av att ha en relation till henne, och tänkte skriva till henne i ett sms detta eller något.. För att befrias från konflikten, en kompromiss som skapar fred i längden, osv. Men sen när jag ser hennes beteende i bilen påväg hem från Uppsala när jag tog tåget från Västerås.. så.. Jag vet inte, ibland har jag sett allting klart och chockats milt av aggressivitetens/undertryckandets mörker..
Känner en stor tomhet och ett dovt mörker nu... Drabbades av känslan när jag var i Västerås i en gråzon. Miljöombyten är nog förändringsskapande för mig, men det är skadligt att då sedan återgå till hemmet i ILLUSIONEN om skön trygghet och mjukt vilande i en säng...
Åt ett normalt energiintag idag; det kan vara bra för förbränningen.. Antagligen är just kosten i sig betydande för det.. Ska börja äta råbiff mer ofta; på ekokött -och minska eller helt ta bort mjöljprodukterna.
Skulle vilja bli VÄN med Hanna och göra trevliga saker ihop med henne.. så att hon och även jag förstår att vi har upplevt problemen med mamma på samma sätt.. Är ambivalent angående hemmet och mamma.. formulerade tidigare idag ett behov av att ha en relation till henne, och tänkte skriva till henne i ett sms detta eller något.. För att befrias från konflikten, en kompromiss som skapar fred i längden, osv. Men sen när jag ser hennes beteende i bilen påväg hem från Uppsala när jag tog tåget från Västerås.. så.. Jag vet inte, ibland har jag sett allting klart och chockats milt av aggressivitetens/undertryckandets mörker..
Känner en stor tomhet och ett dovt mörker nu... Drabbades av känslan när jag var i Västerås i en gråzon. Miljöombyten är nog förändringsskapande för mig, men det är skadligt att då sedan återgå till hemmet i ILLUSIONEN om skön trygghet och mjukt vilande i en säng...
Meningslösa relationer
Offrar mig själv -vet inte varför; pga. av rädsla... umgås med excentriker just före att jag älskar människan..
Det ska inte behöva vara såhär meningslöst.
Dock känns det mer eller mindra alltid såhär... Att sova i obekväma sängar och prata om ingenting och ..liksom.. Varför gör jag detta?
Det ska inte behöva vara såhär meningslöst.
Dock känns det mer eller mindra alltid såhär... Att sova i obekväma sängar och prata om ingenting och ..liksom.. Varför gör jag detta?
Vaknar jag någonsin..
Vad är viktigt i livet egentligen? Varför har jag "tappat".. själva... prioriteten/värderingarna. Minns de där dagarna i slutat av juli då jag förstod dem; dess begravningsritual och apati-jag.. Vad är det som har hänt? JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖRA. Är ambivalent men antagligen åker jag till David nu efter St Göran som slutar innan 12.. Åker till Västerås och går runt där lite..
Planer
När jag får pengar kan jag även låna ut lägenheten i andra hand och bo utomlands i någon månad. Jag måste bryta upp gränserna och känna FLÖDET.. bli den jag är.. vilja.. Allt är så kryptiskt nu; gör saker av rädslobetingande ickepassionerade anledningar -eller om de är överpassionerade.. Det spelar ingen roll.. jag agerar på ren inspiration; helt spontant... Någonstans ska jag stanna mig och förstå.. börja tala..
